Cathrin Larsson

Missade helt att uppdatera igår... Vi kom från läkaren så sent, sen var vi bara hem och vände innan vi drog iväg och åt och handlade. När vi sedan kom hem skulle Vincent nattas, sen var energin slut! Hur som helst - här kommer uppdateringen om läkarbesöket och dagens status!

Igår hade vi alltså läkartid 15.00. Vi fick komma in till läkaren som först lyssnade på Vincents lungor, sen tittade han i halsen. Vincent rosslade hon attans och läkaren ville att Vincent skulle hosta. Det är inte det lättaste att få en 7 månaders bebis att hosta på kommando... Hur som helst så fick jag honom att hosta till lite och sedan lyssnade läkaren igen på lungorna. Han sa att Vincent troligen fått en släng av förkylningsastma.

Han tyckte att luftrören lät trånga, och att vi skulle testa att inhalera honom lite. Först skulle vi gå och ta ett blodprov för att utesluta att det inte var något annat som påverkade... Så vi traskade ner till lab, Vincent fick ett stick i fingret och sedan satte vi oss och väntade igen.

En halvtimme efter att vi anlände kom läkaren och meddelade att det inte fanns något på provet och att han skulle få inhalera lite medicin för att se om skrutten skulle få det lättare med rosslet. Sagt och gjort - in till en sköterska som gjorde iordning medicin. Jag fick frågan hur mycket han vägde, då medicinen skulle doseras utifrån vikten... Jag hade en liten aning men var långt ifrån säker! Så jag fick knalla tillbaka på lab, låna vågen, upp tillsammans, titta vikten, sätta Vincent i vagnen, ställa mig själv på vågen och sedan räkna ut vad han vägde... Vincent vägde 8,4 kg (med blöja och kläder och min vikt var i det här fallet inte så intressant...

Gick tillbaka till sköterskan och hon gjorde iordning medicinen. Sen skulle vi sätta en sån där mask över Vincents näsa och mun och så skulle han andas i den.... Tydligen är det väääldigt vanligt att barn trasslar när masken ska tryckas mot ansiktet, så vi föreberedde oss på kamp. Jag bad sköterskan att ta medinen så skulle jag hålla Vincent. Sköterskan satte masken mot Vincent och - INGET hände! Vincent satt som ett ljus och andades i masken! När man inhalerar medicin så här så tar man små pauser, man sitter inte och andas in all medicin på en gång, så när vi för tredje gången skulle sätta masken mot ansiktet började Vincent gnissa... Då var det inte längre roligt! Sista gången fick jag hålla i honom lite fastare... Men det gick iaf bra.

Efter det gick vi och satte oss utanför läkarens rum igen och när han kom ut så skulle vi lyssna på lungorna igen. Läkaren tyckte att det lät bättre och skrev ut Bricanyl till skrutten. Inte Bricanyl som man inhalerar utan flytande form.

Inatt har Vincent hostat, gråtit och sovit väldigt dåligt... Vilket resulterat i att jag varit upp massor med gånger för att stoppa i nappen, trösta, ge medicin och till slut lyfte jag över honom i min och Johans säng... Jag hoppas att medicinen snart ger effekt så vi alla får sova på nätterna igen... Vincents säng är så upphöjd i huvudändan att rör han på sig när han är ledsen så kan han lika gärna kana ner en bit! I våran säng nästan satt han och sov... Att ha ett sovande barn så upprätt som möjligt är inte det lättaste... Det är nästan lättare att ha honom sovande i vagnen eller bilstolen då!

Nyss åt han välling, då åt han inte ens ur 1 portion! Tror att aptiten inte är riktigt lika bra. Igår åt han en aning för lite. Det blev bara 4 mål mat för honom då... Tidigt på morgonen, på förmiddagen (kring 10), 17.30-tiden och 20-tiden.... Han brukar säga till när han är hungrig, men det gjorde han inte igår...

Idag verkar han tussigare, eller så är han bara trött... Han gnäller mest hela tiden och nu har jag honom sittande i soffan med amningskudden i knät. då flyttar han fram amningskudden och vänder sig på mage och lägger sig bekvämt på kudden... Tror han förmedlar att han vill sova... =) Får gå och fixa medicin och påklädning och lägga ut honom på balkongen i vagnen, sen ska jag föröska äta frukost!

Jag har fått en sån jobbig magkatarr igen, så jag får så ont i magen när jag äter... Kanske jag också ska medicinera! =P

Stackars lilla Vincent har utökat sin snorighet med hosta! Och hostan sitter inte direkt ytligt... Ibland när han hostar så låter det som om han ska spy och han blir knallröd i ansiktet. Har lagt böcker under spjälsängens huvudända, och han halvsitter och sover i vagnen. Idag har jag torkat segt snor som rinner, det är klart snor så det tyder ju inte på något allvarligt men hostan är mer besvärande.

Egentligen har vi babysim idag. Vi sjukanmälde oss förra veckan pga snorigheten. Idag fick jag åter igen ringa och sjukanmäla. Efter en natt med hosta och gråt så ringde jag HC (hälsocentralen) för att höra vad man kan göra för honom. Medan jag satt och pratade med sköterskan så satt Vincent bredvid mig och hostade. Sköterskan tyckte inte att det lät så bra, så hon bokade in ett läkarbesök till oss. Så 15.00 idag så ska vi träffa en läkare som ska undersöka Vincent så det inte behövs medicin för att läka ut detta! Han har iaf inte feber, så det känns bra iaf! Han har samma förmiddagstemp som han brukar, 37,7 (kanske något högre än normalt, men Johan är också en varm person)

Nu ligger han iaf ute på balkongen och sover, han sov dåligt i natt och vaknade halv 8 så han var lite trött nu... Jag ska gå i duschen och göra mig klar så ska vi gå ner på stan sen och träffa Mari och Liv. Vi ska inte låta barnen umgås idag, utan vi ska promenera lite. Eftersom hon bor mitt emot HC så kan vi gå tillsammans! Ska passa på att göra mig iordning medan Vincent sover iaf... Han har sovit bara en halvtimme på förmiddagarna i helgen, så jag räknar inte med att ha mer än ½timme på mig nu! Så nu sätter jag fart! =)

Ikväll har jag då varit på tjejfest hos Malin. Johan är i Stockholm på kalajs, så Zandra har varit ängeln som vaktat Vincent. Det kändes lite hårt att lämna hemmet när jag skulle dra iväg, Vincent låg och skrek som en galning... Han har börjat ha magknip på kvällarna, och har ett stort närhetsbehov just nu... Jag hade ammat och lagt ner honom i sängen och han gallskrek. Kändes sådär att lämna Zandra i sticket när han var så upprörd, men Zandra intygade att hon hade koll på läget och jag vet att hon inte är oäven att ta hand om ett skrikande litet barn...

När jag nu kom hem, efter en jättetrevlig kväll, så frågade jag honom om han skrikit länge och det hade han givetvis gjort... Typiskt, men han sov när jag kom hem (sånär på en liten gråt när han saknade nappen) så hon måste ju ha gjort ett bra jobb! :) Nu känns det lite bättre att tänka tanken på att kunna hitta på andra saker på kvällarna, och ha barnvakt när han lagt sig.

Jag är strax på väg i säng själv, jag vet att Vincent INTE har överseende med att jag är uppe halva nätterna... Så han kommer att kräva mat på morgonkvisten och sedan vakna vid 8-tiden i morgon bitti och tycka att vi ska kliva upp! Därmed så avrundar jag dagen nu.

Jag påbörjade städning idag, och kom faktiskt en bra bit! Mamma tog med sig Vincent på en promenad så jag fick köra på här hemma. I morgon sa hon att hon kunde tänka sig att göra det igen! Så jag kanske får till det sista här hemma då, det mesta är ju ihopplockat, så det är det sista plocket kvar och sedan dammsuga av golven och torka där vi inte torkat ännu (kanskeman ska torka av alla golv när man ändå är igång, känns ju lite fånigt att inte ta allt när man ändå håller på!

God Natt med Er!

Vincent har hittat nya favoriter! Eller nya o nya... Hans nyaste grej är att titta på Babblarna fyrtioelva gånger! Inte för att han kan säga "IGEN!" verbalt, men attans vad tydlig han är med ljud och kropp!

Jag önskar jag kunde köpa figurerna. Dom ingår ju i ett språkpedagogiskt material, så det finns att köpa figurer, böcker, film osv... Men jag skulle vilja ge honom dom här figurerna...

http://www.hattenforlag.se/index.asp?mainId=104&prodcat=1&prodcat2=102&label=Leksaker&id=154

Jag tror att han skulle gilla dom!

Får se om vi anser oss ha råd framöver... :) Musikvideon får duga tillsvidare!

(www.babblarna.se)

Förra veckan var jag på anställningsintervju i Torvalla. Intervjun gick bra och rektorn för området sa att hon var nöjd och att hon hade en ganska svår uppgift framför sig. Det var 83 sökande varav 20 behöriga, 6 kallades till intervju. I slutet av intervjun pratade vi löneanspråk och vi var överens på den punkten, sen undrade hon om jag hade några frågor. Ingenstans under intervjun hade det kommit på tal om när tjänsten skulle tillsättas. Från början var det 4-7 tjänster som söktes och nu var det nerskalat till 2 och det var några tjänster som skulle tillsättas 5 maj och eventuella övriga tjänster tidigast 20 juli. Jag sökte specifikt dom i juli eftersom jag fortfarande är hemma med Vincent i maj.

Jag frågade givetvis om när tillträdet var och hon svarade i maj. Jaha, och jag hade skrivit i ansökan att jag var intresserad av tjänsterna som skulle tillträdas i juli... Märkligt att jag kallades då... Men då säger hon också att hon förstått att jag är föräldraledig och att sonen bara (då jag skrev ansökan) var 6 månader. Hon såg dock inte det som ett hinder. Jag skulle ju bara, om jag fick tjänsten, inleda med föräldraledighet.

Igår ringde rektorn och lämnade besked om huruvida jag fick tjänsten. Om ni sätter ihop de feta/kursiverade bokstäverna, så får ni beskedet... (jag kan ju inte servera allt på silversked till er! ;P)

Japp, jag har en egen snorunge - Vincent heter han! i en vecka har han varit lite småsnorig, men i morse hittade jag en riktigt snorig liten kille i sängen och på förmiddagen var det jobbigt för honom. Jag fattade det tråkiga beslutet att skippa Babysim idag...

Istället kom Zandra hit och vi gick ner på Lillänge en liten sväng. Sen passade vi på att fota Vincent medan han var pigg och glad! Det gäller att haffa honom när han nyss sovit! Håll utkik i hans bilddagbok så kommer det såsmåningom lite bilder på lillkillen!

Vincent fortsätter sin fantastiska utveckling i rasande fart! Idag drog han sig upp på knä från sittande position i sin säng! Tidigare i morse lyckades han sätta sig upp (men då ligger han lite halvsittande just nu när han är snorig) själv genom att vända sig lite på sidan och sedan knuffa upp sig! Zandra testade att ställa honom i sängen och släppa honom när han höll i sängkanten - och det fungerade! Sen när vi satt på min och Johans säng så stod Vincent i kryp-position! I vanliga fall brukar han bara falla framåt eller skjuta bak benen så han iallafall bara ligger på mage, men inte idag! :)

Nu är han hungrig, så vi får väl fixa lite mat!

Dagarna fortsätter att rusa framåt, jag har ingen direkt aning om vad vi har så brått till men undan går det!

I helgen har vi iallfall varit i stugan. Vi tog med oss Mange i fredags och åkte upp på kvällskvisten. I lördags gjorde vi en liten tripp till Dollar Store, men ekonomin begränsade inköpen... I lördagssolen premiäråkte Vincent sin pulka! Han verkade gilla det! :)



Idag när vi kom hem så åt Vincent en snabbis innan vi gav oss iväg med bilen igen. Jag har varit hästvakt åt Luzifer i helgen också, så vi skulle upp till stallet. När vi skulle åka upp till stallet passade vi på att sätta in den nya bilstolen! Och även den verkade riktigt populär!



På vägen hem från stallet passade vi på att gå in och handla på Hemköp. Vi behövde fylla på med bröd för att det ska finnas till kvällsfika, frukost till mig och frukost och lunch till Johan. Då passade vi på att testa att ha Vincent sittande i vagnen på vanligt vis! Det gick ju bra det också! Lite vingligt, men det var bara att hålla lite i ärmarna när man körde så satt han bra där också! :)



Nu är det snart dax för kvällsfika och TV. Hörs en annan dag igen! I morgon är det babysim igen! Ska kolla om jag kanske har en fotograf för dagen...! :)

Jaha, i natt vaknade jag vid 2 av Vincent... Han var ledsen och snorig... Tog upp honom och tog med honom för att rensa näsan så han kunde andas igen - jag kan säga att det var inte så populärt med näsdroppar! Han fortsatte att gråta och Johan bytte rum och jag la över Vincent i vår säng. Jag pallade upp Vincent så han skulle få lite lättare att andas och efter lite mat så slockande han gott!

Nu på morgonen så var han snorig igen och jag tänkte att jag ska tempa och hålla koll på vart det här tar vägen. Det visar sig att han har lite förhöjd temp (38,0), men han verkar pigg och glad så jag bara gav näsdroppar och fortsätter dagen som vanligt. Just för stunden ligger han ute i vagnen och jag ska göra mig klar innan vi beger oss ner till stan för att träffa Mari och Liv (idag blir det inga pussar...). Det är smidigt i vagnen att man kan vinkla upp ryggstöder lite så att han inte ligger helt platt på ryggen, hoppas bara att han vill sova så...

Drygt att han blir kass igen efter bara en vecka! Är han känsligare för att jag dragit ner på amningen eller är det så att jag har fel balans på kläder och vad han har i vagnen!? Får klura på det här och se om jag ska göra om i vagnen igen... Nu ska jag iaf göra mig klar och röra på mig!

Vilken jäkla klanthelg! Så här klantig har jag inte varit så länge jag kan minnas!!!

I fredags var jag på Folkets Hus på återträff med klassen jag nian med, trevlig kväll där man träffade en del av de människor som man gick högstadiet med! 14 pers sammanlagt ur de två niorna från min skola, dvs kass uppslutning på middagen med de som kom hade jag skoj med! Efter middagen kom dock 3 till, och dom hade smugglat med sig öl in och jag skulle vara snäll och öppna med en bordskniv... De två första var inga problem men den tredje blev smärtsam... När man öppnade så pass att det pös så rann det ut lite skum, så bordskniven blev hal... Så när jag öppnade tredje flaskan så slant jag och skar mig i tummen på kapsylen.... Typiskt... Blödde inte så mycket och jacket blev inte alls stort, men det svider ju när man skär sig...

Igår var jag en sväng till stallet, har varit barnvakt åt Luzifer i helgen. Ett onödigt misstag av mig resulterade i att jag blev uppträngd i väggen och stukade tummen på höger hand... Idag är det svullet och ont! Typiskt, TYPISKT! Visst är jag lite arg på Luzze, men argast är jag nog på mig själv - hur kunde jag brista så i uppmärksamheten och vara så naiv när jag hanterar en unghäst! Jag vet ju att man ska vara skärpt och alltid tänka steget längre när man hanterar en unghäst, men den här gången klantade jag mig och staffet är min skadade tumme...

Idag försökte jag åter igen fixa med Luzze. Gick sådär... Hade med mig Vincent till stallet, och att fixa med både Luzze och Vincent räckte inte min tumme till... Ont ont... Tack och lov var Malin och Christer där, så medan jag mockade försökte Christer lugna en galen Vincent (han skrek något helt galet!) och sedan hjälpte Malin mig med att linda benen på Luzze.

Känns skitbra att vara så otillräcklig, den här helgen har jag varit i det närmaste totalt misslyckad... Hoppas att detta ALDRIG upprepar sig! Det braiga som hänt i helgen är att vi städat här hemma och kommit så långt att vi till o med torkat golven i sovrummen och i badrummet! Härligt!

Sen red jag Toppen i lördags (efter incidenten med Luzze) och det kändes faktiskt ganska bra, lite ringrostig bara... Det var skoj och Erika sa att jag får fortsätta rida om jag vill! =) Självklart vill jag fortsätta! Han var en lagom svår häst som jag kanske kan hitta tillbaka med! Skönt att vara tillbaka på hästryggen! Tack Erika för att ajg får låna din häst! =)

I kväll ska jag faktiskt få min första egna utekväll! I kväll är det nämligen återträff med alla -99's årskurs 9or! Ska blir skoj att träffa alla man tappat kontakten med, se hur alla ser ut nu och höra om hur deras liv ser ut nu! Hoppas att det är många som kommer! Dessutom så är det ju hela Östersundskommuns avgångsklasser -99 som ska träffas, så man lär ju se lite folk man gick lågstadiet med också hoppas jag! Jag hoppas verkligen att många kommer och att många som flyttat från Östersund har tagit sig möjlighet att komma hem för den här återträffen!

16.30 ska min klass träffas för en liten förträff.
18.30-19.30 är det inskrivning och baren öppnar (baren lär ju jag vara flitig besökare av...)
20.00-21.30 är det middag (Örtbakad kyckling med potatisgratäng hallonbalsamicosky och messmörscreme, Kaffe och mintkaka)
22.00-02.00 Musik och dans (nostalgisk musik till DJ)

Får se hur länge jag orkar vara med. Vincent sover ju fortfarande inte så bra på nätterna, är upp och äter en gång "tidigt på natten" och en gång tidigt på morgonen, däremellan ligger han och gnyr och tappar han nappen så vill han ha tillbaka den... Men jag ska iaf vara kvar till efter middagen, kanske blir kvar en stund när musiken börjar. Sen måste jag ju vara öppen för hur Vincent vill ha det! Johan mår ju inte helt bra och Vincent är mammig, så det kan hända att det blir kväll vid 22 om Vincent inte vill samarbeta med Johan... Nu vet jag att det gått bra med välling och läggning när dom varit ensamma tidigare, så jag har starka förhoppningar att jag inte behöver gå hem för deras skull utan när jag själv blir trött! Om det blir stökigt och folk dricker för mycket så har jag ju också en perfekt ursäkt att promenera hem! ;)

Nästa dilemma är ju vad tusan man ska ha på sig! Jag tror väl inte att det ser så bra ut at komma i mamma-mjukisar och en nerkräkt amningströja... Får se vad jag komemr fram till, skulle ju vara lite skoj om man iaf kunde ge intrycket att se smal o fin ut... Köpte nya kläder för inte alltför länge sedan, får se om jag kan få ihop en kombination av det... Sen ska jag vara lagom tjejig och ha ett skoproblem också! Jag kommer antagligen att få promenera hem, eftersom Johan lägger Vincent tidigare än jag ska hem. Och Johan ska handla när han och Vincent släppt av mig på stan, så jag kan inte ta bilen. Därmed, vad tar jag för skor!? Min tanke om kläder är svarta tights, svart-vit kjol och svart skjorta, till det ser det ju sådär snyggt ut med vita gympaskor.... Mina snygga grå stövlar blir alldeles för varma... Jag har ett par snygga svarta pumps, som jag inte använt så mycket, som skulle vara jättesnyggt till kläderna. Problemet då är att promenera hem i halkan i ett par högklackade pumps! Kanske man kan ta en väska med sig och stoppa ner pumpsen och åka iväg i gympaskor!? Ska ju iaf ha med mig telefon, plånbok, nycklar och sånt. Tar jag en liiite större väska så får jag säkert ner skorna!

Vincent ligger nu ute och sover. Jag vet att Johan är lite sen på jobbet, så det kommer nog inte hinnas med att jag ska duscha och joxa på mellan att han kommer hem innan vi ska åka igen. Därmed går jag nu och duschar så jag hinner med allt sånt! :)

Sådär ja, då var det feberfritt hos oss för den här gången! Vincent har sin första helt feberfria dag idag och var mycket piggare! Skönt!

Måste bara nämna en sak om gårdagen... Jag åkte ner till stan för att sätta in pengar till babysimmet. Jag går in på banken och fram till en sån där station där man förr fyllde i lappar. Döm till min förvåning när det inte fanns några lappar där! Jag hade dragit en nummerlapp och när mitt nummer kom fram så gick jag fram och frågade om det inte fanns några lappar. Hon i kassan skrattade nästan åt mig och upplyste om att det systemet tog dom bort för ungefär 1 år sedan... Hm, jag använder internetbanken försvarade jag mig med - jag kände mig inte alls efter!

Vincent har blivit mammig konstaterade vi idag. Johan kom hem från jobbet och tog upp Vincent. Vincent grät och sträckte ut armarna mot mig och när jag sedan tog över honom så tystnade han och la huvudet mot min axel... Han är så söt, men det är inte så bra att han blir mammig, eller pappig för den delen... Det blir ju svårare att ha barnvakt och vara borta då... Nu ser vi till att Johan går och stoppar in nappen nu i kväll och Johan gav vällingen. Får akta lite så att vi inte skämmer bort honom med bara mig i alla situationer...

Nu är det snart dax för kvällsfika till Efterlyst.

Ska kolla om jag ska ta med Vincent på date med Liv i morgon. Skulle vara skoj att träffa Mari igen, pratade knappt förra veckan när vi fikade, sedan dess har vi inte setts!

Vincent mår inte alls bra... Nu i kväll är han uppe i en temp på 39,6 och bara gråter och gråter. Vi tänkte försöka hålla ut med alvedon till att det är dax att påbörja kvällen, men vi fick tidigarelägga kvällen lite när han var helt otröstlig...

Vi tempade och gav alvedon, men han hinner inte mer än lugna ner sig i gråtandet (tar ca 15-20 minuter efter alvedon) förrän han kräks som en galning! Det bara forsade ur honom! Vilket resulterade i en rejäl gråtattack igen... Trösta och försöka lugna. Bebisen är helt förstörd och blir bara tröttare och tröttare...

Vi gör klart sängen för att lägga honom, och gör iordning välling för att han ska få äta innan han somnar. Han var dock inte på samma plan som oss... Han åt ingenting, varken välling eller när jag försökte amma, så jag antar att han inte var särskillt hungrig. Jag la ner honom i sängen ändå och det har varit en pytteliten gråtstund, som bara behövdes att peta in en napp för att dämpa och nu sover han... Han åt vid 17.30-tiden, så nu kommer jag garanterat att få fixa mat till honom senare... Jag tror inte att han klarar sig på den amningen, dels att den var väldigt tidigt och dels för att han kräktes rejält... Till på köpet passade han på att fylla upp en blöja innan läggning också... Stackars liten...

Han har varit jättetrött idag, inte orkat leka. En liten stund orkade han sitta och titta på TV, men det handlade om ungefär 20 minuter... Alvedondoserna han fått under dagen har bara stått sig i ungefär 4 timmar, sen har han kinkat ihop och febern klättrat igen, det har därmed blivit jobbigt att härda ut fram mot 6 timmar... Nu på sen-eftermiddagen har han varit utan kläder, bara blöja, och vi har baddat honom med fuktiga handdukar för att svalka honom. Jag hoppas verkligen att han mår bättre i morgon och att han får sova gott i natt. Idag la vi honom utan pyjamas, vi testar att ha honom sovande i bara blöja för att hålla honom sval...

Nu ska jag försöka plocka lite, och kanske tvätta min morgonrock som blev nerkräkt...

Här är det inte så mycket bättre idag på förmiddagen. Johan är fortfarande slö och Vincent är jättegnällig och klängig. Vincent vaknade vid 3 och ville ha mat, sen vaknade han och var jätteledsen vid 5. Redan vid 3 var han jättevarm, men han somnade om, men när han vaknade 5 tog jag upp honom och tempade. Då hade han 38,8 i temp. Jag gav alvedon och sen fick han ligga i vår säng. Han som kasst och vaknade ofta och var ledsen. Vid 9 tog Johan upp honom och tempade igen, då hade han 38,4. Eftersom han fortfarande var under alvedondosen så fick han ingen ny dos, men attans vad gnällig och klängig han var  istället!

Kvart över 10 var han jättetrött och gnällig, så jag tempade igen (38,6) och gav en dos alvedon. han var fortfarande jätteledsen och det tog inte många minuter innan han somnade i sin säng! Nu i skrivande stund har han sovit i 1,5 timme och jag hoppas att han sover minst en halvtimme till!

För stunden har jag en liten paus i diskandet, sen ska vi försöka åka iväg med alla tomma flyttkartonger till mamma och pappa. Får se om jag åker själv, beror helt på hur Johan och Vincent mår när vi börjar närma oss den punkten för dagen. Jag hade också tänkt att försöka vika tvätt och plocka lite mer i köket under dagen - och sen ser jag fram emot en härlig dusch! :)

Nu ska jag luta mig tillbaka en liten stund! På återläsande!

Jaha, så är man sjukvårdare i sjukstugan... Här hemma ligger nu både Johan och Vincent i feber! Fattas bara att jag också blir sjuk nu då!

Jag åkte upp till stallet på dan med Vincent, han sov en stund i vagnen där uppe och sen hängde han i bärselen och tittade en stund. Men jag blev frusen och bestämde att vi skulle åka hem. Vi hinne rinte ens hem innan Vincent börjar gnälla och jag misstänker att det är dax för mat. Jag klär av Vincent och lägger honom hos Johan medan jag går och värmer på mat till Vincent. Han skriker osm en galning och när vi sedan sätter honom för att äta gråter han så tårarna bara strömmar ner för kinderna. Det var bara att lägga bort maten och sätta sig och amma. Han åt lite dåligt då också och låg mest och smågrät... Tycker att han är lite småvarm och går in med honom till skötbordet för att byta blöja och ta tempen. Hoppsan, han hade visst 38,7 i temp! En dos alvedon och sedan försökte jag lägga honom i hans säng. Han grät och blev bara lugn när jag tog upp honom och höll honom i famnen. Johan kom på den smarta idén att ta ut hans grejor till soffan så han fick ligga hos oss här i vardagsrummet. Det är precis som när han var liten! Då han uppskattade att vara nära hela tiden och låg på sin bädd i soffan...

Han låg lugnt och bara gnissade lite och tittade på oss, men nu slockande han och förhoppningsvis sover han en stund nu! Hade jag vetat att han var kass så hade jag ju inte varit uppe i stallet och burit omkring på honom... Känner mig nästan lite taskig, men å andra sidan så skrattade han och varpå bra humör när han var vaken där uppe... Sånt som händer!

Dax att börja planera middag kanske... Johan är inte så på hugget att göra mat, så jag får väl se vad jag kan styra ihop...

Idag gick jag och Maria runt Frösöberget med sönerna i vagnen. Vi gick inte så fort och tittade inte heller på klockan... Det som var skönt var att jag idag hade lyckats klä mig rätt! Istället för vinterkappan eller den svarta jackan och väst så tog jag en fleecejacka under regnjackan. Det var ju bara 0 gradigt och uppehåll, men det blåste lite, så det var alldeles perfekt! Promenaden gick bra men det är lite jobbigt att gå, det är ju så halt!

Gårdagens välling-test gick hyfsat. Han slukade ju 1½ potion välling innan han la sig vid 7-tiden i går kväll, och han klarade sig till 2 i morse... Då ammade jag första gången. Andra gången blev vid 7. Det är lätt att man får små återfall på amningen om man förändrar saker i deras vardag. I kväll fick Johan fixa vällingen och läggningen, och Vincent är lika "stökig" i kväll som i går kväll. Nu får vi se hur han står sig i natt. Han åt lite mindre idag än igår, men å andra sidan så åt han senare i eftermiddags än i går!

Har tvättstugan nu också, så jag ska luffsa ner och byta i maskinerna nu. Sen ska jag koka ägg, för i morgon ska jag ha stalltjänst en stund och då ska jag lyxa med äggmacka till förmiddagsfikat! :)

Jaha, då är kvällen här och dagens rapport kan avläggas!

Johan har varit hemma med feber idag, men det brydde jag och Vincent oss inte så mycket. Vi lämnade sjuklingen hemma och gick ut och gick med Paula på dan. Men vår dag började tidigare än så! Halv 7 i morse vaknade Vincent med ett gallskrik! Nappen hjälpte inte, vilket den brukar, så jag tog upp honom och den stackars lilla killen bara skrek och skrek... Jag testade blöjbyte med magmassage och det släppte lite, men så fort man slutade så började han skrika igen... Snabbt konstaterat så hade han magknip och det tog ungefär 45minuter-1 timme för att han skulle lugna ner sig. När jag sedan la ner honom i hans säng började han gråta igen, så jag la över honom i vår säng och då låg han och "sjöng" en liten stund innan han somnade om...

I går kväll hade vi ambitionen att börja en ny rutin. Vi har börjat träna honom att dricka välling, med ambitionen att han bara ska dricka välling på kvällen - ingen amning. Igår kväll fungerade det inte alls. Idag när Vincents plötsliga trötthet slog till trodde jag att det var för sent idag också, men ville ändå prova. Jag gjorde iordning 1 portion välling och gav honom. Den slukade han utan att släppa nappen en gång! När den var slut började han skrika igen, så jag gjorde iordning en ny portion. Den åt han hälften av! Efter det tyckte jag nog att det skulle gå bra att lägga honom, utan att amma!

Han har i skrivande stund legat och kämpat i 20 minuter, han är jättetrött, men ligger hellre och skriker än att bara slappna av och somna. Kan tänka mig att han saknar amningen lite, men han får lov att vänja sig. Han somnar nog snart, det brukar han trots att han ibland skriker en stund.

Ska bli lite spännande att se hur länge han står sig på vällingen nu i natt. När han inte tog vällingen igår så helammade jag, på det stod han sig till halv 3 i natt. Han brukar stå sig till fram mot 6-tiden när han ätit gröt och ammat, så med bara amning så står han sig verkligen inte bra längre! Hoppas att vällingen fungerar bättre! Ska också bli lite skönt när han bara tar välling på kvällen, så han klarar sig utan mig varje kväll.

Nu blir det lite TV!

Jag brukar många gånger vara frustrerad över att ingen ringer mig och vill göra något med mig, att jag nästan inte har några vänner. Idag är det nästan tvärt om! Det verkar vara lite av ketchup-effekten när det gäller det här! :P Mitt problem är då att försöka kompromissa fram en lösning så jag hinner träffa alla... Vilket ofta resulterar i att man får springa som en dåre mellan dejterna! Idag ska jag dock bara prioritera en person, i morgon ser det ut att kunna bli två...

Lite märkligt egentligen hur folk har tid exakt samma dagar... Är det så att alla kommunicerar med varandra - trots att dom inte känner varandra? Eller är det bara en slump!? Jag vet att det är det sistnämnda, men det verkar ändå lite misstänkt... ;P

40 minuter fick Vincent ligga i sin säng och skrika innan jag gav upp och tog upp honom och la ner honom i vagnen istället... Grabben var helt röd kring ögonen och rödprickig i pannan, som han blir när han är riktigt upprörd... Han sov dock i 2 timmar i vagnen ute på balkongen efter det! Fattar inte varför han inte vill sova i sin säng på dagarna, det går ju jäkligt bra på kvällarna och nätterna...

I kväll är det säsongspremiär på Desperate Housewifes, perfekt! Nu är mitt tisdagsnöje tillbaka! =)

Vincent har suttit nu en ganska lång stund och gnällt och gnussat i ögonen. Tänkte passa på att haffa tillfället och lägga honom. Vi har saker som blockerar balkongdörren, så jag tänkte att jag skulle slippa stöka med att joxa ut vagnen och istället lägga honom i hans säng... Just nu gör han en jätteprotest och skriker, ska snart gå in och stoppa in nappen på honom. Jag vet att han sover lite sämre inne, så det blir garanterat en kort sovvila, men då kanske han passar på att sova när vi är på fiket med de andra bebisarna och deras mammor...

Nä, nu är det läge för nappen, sen ska jag försöka göra mig klar så jag kan gå om Vincent vägrar sova...

Det är sanslöst hur fort tiden går! Jag har redan varit mamma i ett halvår! Ett halvår som känns så länge har gått i rasande fart!

Tänk att vi gått från det här lilla  till den inte fullt så lilla

För ett år sedan såg min mage ut så här  (magen ser ungefär lika ut nu också ;P men utan bebis) och nu har jag den här  Märkligt hur ett år kan vara så stor skillnad!

Vad har då mitt halvår som mamma tillfört mitt liv? Jo massor! Det har också tagit bort delar som jag stundvis saknar ganska mycket.

Det här halvåret inleddes med en sömnbrist som inte går att beskriva tydligt nog... Jag trodde att jag aldrig mer skulle kunna uppleva att få vara pigg igen! Idagsläget så känner jag mig vissa mornar ganska utvilad! Det inleddes också med en bebis som man inte förstod sig på! Det gick nog inte en dag utan att man ville att han skulle kommit med en medföljande instruktionsbok! Idag är det bara vissa gråtattacker som man inte riktigt förstår sig på, men som man efter några få försök har hittat lösningen till...

Mycket av det liv jag hade innan Vincent har jag fått gå vidare från. En del av det har jag kunnat återgå till i lite mindre mängd. Det som förvånade mig, men som jag någonstans innest inne är ganska tacksam att det inte slog in, var alla människor som försökte inbilla sig själva att dom var väldigt nära vän med mig, allt skulle bli så himla skoj när bebisen väl tittade ut. Fortfarande är det en väldigt begränsad skara människor som hängt med in i det här halvåret! Vänner och också försvunnit. Eller det kanske inte var riktiga vänner eftersom dom försvann när den lilla grodan kom, det kanske bara var närmare bekanta eller till och med tillfälliga vänner!?

Det här halvåret har också gett mig nya vänner! Den lilla gruppen jag slussades ihop med av MVC under graviditeten, självklart pratar jag om de andra mammorna i föräldragruppen! Vissa har jag kommit närmare än andra, men vi har det riktigt mysigt och trevlig när vi ses! Det är inte så att vi kommit varandra så nära så vi till exempel bjudit in varandra på barnens dop, men det mesta som har med barnen att göra gör vi gärna tillsammans! Även om vi inte skulle ha träffats och umgåtts innan barnen kom, så känns det som en bra skara människor som jag har mycket glädje med. Dessutom har det bara förra veckan krupit fram att en av mammorna har haft en häst som jag vid något tillfälle hjälpt till att veterinärbesikta på kliniken! Vilket sammanträffande liksom!

Jag är delvis en ny person, men jag är också samma person. Till en viss del kan jag fortfarande göra samma saker som jag gjort innan bebistiden, och det kommer att bli ännu lättare för mig att komma ifrån lite längre fram. Vincent blir mindre och mindre beroende av att ha mig nära hela tiden. Får se hur livet fortskrider! Altl jag vet är att det jag har nu är jag väldigt tacksam över, nu ska det bara fortsätta tillsättas lite av det som är jag. Konsten att vara alla personer i en och samma individ - mamma, flickvän, hushållerska (utan att bli slav i hemmet), dotter, syster, vän, hästtjej och mig själv. Svår balans som tar tid att lära sig, men när det väl börjar fungera så antar jag att man kännser sig ganska komplett...

Det som känns märkligt är den föränding jag genomgått när det gäller yrkesliv. Jag tyckte ju att det var så jäkla skoj att jobba och tyckte om att göra mitt jobb på dagarna (inte lika mycket när det gällde kvällsmöten, men det är inte lika noga). Nu känner jag mig inte alls frestad att börja jobba! Jag skulle kunna tänka mig att vara hemma med Vincent fram till att det är dax för ett syskon! Men det är inte möjligt. Jag måste jobba minst ett år, dels för att få en fast tjänst och dels för att få upp min sgi för föräldrapenningen. Sen vill jag inte ta föräldraledigheten från Johan, varken för hans skull eller för Vincents skull! Det är lite av en inre kamp att lämna in jobbansökningar, jag vet att jag måste, men jag har ingen större lust. Kanske, när man fått jobb och kommit igång, att man får upp lusten till att jobba lite. Jag hoppas helt klart att jag får en bra chef, bra kollegor, en bra barngrupp och detta med en härlig gemenskap. Erfarenheterna säger lite annorlunda, men det gäller att anta uppgifterna i en positiv anda, går man in med en negativ inställning så brukar det bli pannkaka av allt...

Idag kommer mamma och pappa hit någon gång under dagen. Jag och Vincent ska pyssla på här hemma fram till dess. Pappa ska hjälpa till och fixa de sista hålen för att sätta upp TV och taklampa i vardagsrummet och göra klart hyllorna i sovrummet. Det är också en grej med att vara mamma (möjligen också färälder i allmänhet), barnen tar upp så mycket tid att man inte får så mycket gjort... Att flytta och få ordning har aldrig tagit så mycket tid som den här gången! Det är otroligt frustrerande och gör mig grymt stressad! Har lyckats få magkatarrkänningar igen... Men snart är allt på plats och det går att dammsuga och torka golven och när allt sånt är klart så kanske även magkatarren släpper!

Nu ska jag inleda pyssledagen med att plocka lite här i vardagsrummet. Vincent sover ute och har gjort i 1 timme nu. Han brukar sova 1,5 timme på förmiddagen, så det gäller väl att passa på nu när det är lugnt!