De två finaste i världen!

När flyttröttheten börjar ta ut sin rätt, 1 vecka före inflytt, känns det helt underbart att ha dessa två underbaringar som både fyller på och dränerar energidepåerna! Även om jag efter en heldag med dom är fasligt trött vill jag aldrig byta bort det mot ett liv utan dom! De här två gostrollen är det absolut bästa som hänt mig!

Men tro mig när jag säger att det ska bli skönt att få färdigt flytten så man kan hinna med att faktisk njuta av dom också!

Älskar mina och Johans underbara och superfina barn! ❤


1,5 vecka senare

Uppdateringarna är sparsamma (förlåt för det Anna! ;) )
Det känns som att det ända jag skulle kunna uppdatera om är om Havanna och Vincent, för allt annat är precis som för 1,5 vecka sedan. Vi står fortfarande med massor av kartonger och packar för fullt. Det känns som att man börjar se målsnöret och att det bara är lite kvar, men det brukar ju av erfarenhet bli typ 3-4 kartonger mer än man faktiskt tror då de sista kartongerna blir sånna som man har ett helvete att töma... Det är lite från överallt i hemmet och man måste gå runt och plocka ur dom..

Hur som helst så går det helt underbart bra med kidsen. Båda verkar vara i utvecklingsfaser då båda agerar annorlunda än för 1,5 månad sedan. Men det är väl bra egentligen att de utvecklas och kommer vidare framåt, men det är lite slitigt i mellanåt med deras humör. Det är tur att dom är så underbara som dom faktiskt är, på så vis så orkar man ju härda ut dessa berg- och dalbanor! För det är ju så att man inte bara har dom, utan man har ju sig själv och sambon också! ;)

Vincent har 5 dagar kvar på förskolan. Inte klokt egentligen! Jag vet att han kommer att sakna förskolan och sina vänner hur mycket som helst! Men jag vet också att vi kommer att kunna ha en helt underbar sommar tillsammans!

Nu ska jag göra kväll så jag laddar med energi inför att ta mig an morgondagens uppgifter! Onsdagens "Att göra" är att fixa kartongerna med CDskivor nere i förrådet. Och sen ska jag vara ute så mycket jag kan! Äntligen är både sol och värme här och då ska jag se till att njuta av dom så mycket jag kan!

Over and out XOXO

Packar för fulla muggar!

Snart är vi klara med det här jäkla boendet. Att slippa grannen ska bli helt galet skönt! Det går nog inte riktigt med ord beskriva hur skönt det ska bli att slippa ha med henne att göra igen! Men jag misstänker att en hel del av mina trogna förstår vad jag menar...

I kväll hämtade jag 8 banankartonger, en liten flyttkartong och lite silkespapper att packa med hos min "flytt-donator" Eva. Och nu när klockan nyss passerat midnatt så kan jag nöjd gå och lägga mig efter att ha packat 5 kartonger i kväll! =) Det börjar bli platsbrist för de packade kartongerna, men det är samtisigt skönt att se staplarna växa lite överallt här hemma... Väggarna börjar gapa tomma, precis som hyllor och skåp.

Visst känner jag lite stress inför flytten, men hittills ingen direkt panik. Jag tycker att packningen går bra och att vi är i bra fas. Men vi kan helt klart lägga i en växel till i packningen nu. Det börjar verkligen närma sig nu, på riktigt! =)

Nepp, dax att göra kväll för att möta en dag som ska göra gott för själen! Först familjeutflykt för att kika på ett koupsläpp. Ska bli kul att visa vår-galna kossor för Vincent. =) Och sen blir det att vara lite medhjälpare till Nadja när hon ska tävla i Ås. Ska bli riktigt härligt att känna på dressyrtävlingsatmosfären igen! Kan bara meddela att jag saknar hästarna något grymt, men att jag samtidigt blir ganska ledsen när jag är i stallet då jag vet att jag inte kommer att ha råd att lösa något abb på minst 1 år till och därmed kommer mitt ridande vara väldigt begränsat. Jag saknar min ridgrupp, och jag saknar "min" Salle... Jag saknar att svettas på lektionerna och jag saknar att tävla. Jag vet att det är tillfälligt och att jag kommer att kunna ta upp det igen, så jag ska försöka jobba på att återgå till det "teoretiska" med hästarna fram tills att jag får klättra upp igen!

Men nu är det verkligen dax att göra kväll, så God Natt med er alla! Och på återläsande! =)

Sjukstugan igen...

Spelar ingen roll att jag bara fick vara frisk typ 1 månad... Jag fullkomligt älskar mina underbara, fantastiska barn ändå! Vincent snorar och hostar, Havanna snorar och har feber... Själv snorar jag och har riktigt ont i huvudet. Skönt att Johan är i Stockholm så kanske han slipper bli sjuk den här vändan också.

Kikade till båda raringarna nyss och båda sover gott! Mina små älsklingar!


All to much

Det händer verkligen för mycket för att jag ska hinna med! Inte klokt ju!

Angående vår sjukstuga så har jag gjort klart min antibiotikakur. Vincent trillade också dit för Mycoplasma och är också färdigbehandlad. Så nu är vi väldigt nära att vara helt friska! :) Nu är det bara det vanliga... ;P

Jag har varit upp i stallet en sväng. Fasen vad jag blir sugen att klättra upp på hästarna igen. Skulle väl egentligen kunna börja, men ska avvakta ett besök hos kiropraktorn innan. Har fortfarande ont i bäckenet, så innan jag börjar satsa på träning av någon form så ska det okas hos kiropraktorn först! Men när jag är i stallet så blir jag nästan hysterisk på mig själv. Jag vill också! Det är jättefrustrerande att stå bredvid och inte få vara med... Men det är ju det ställe där jag har min själ... Har sagt det förr, många gånger, hästarna är inte bara ett intresse - det är en livsstil! :)

Mina barn mår finfint!
Vincent har varit på förskolan 2 dagar efter ett 3 veckors långt uppehåll. Han leker tydligen med allt i ungefär 5 sekunder för att hinna med allt på de få timmar han är där! ;) Han har fått sin första tvåhjuling av sin momor och morfar och cyklar nu för allt vad benen håller! Det är underbart att se hur mycket barn lär sig och hur fort de "knäcker koden"!

Havanna växer så det knakar! Idag var vi till BVC för vaccination, vägning och mätning. Hon är 3 månader och 5 dagar idag och sedan hon föddes har hon växt 12,7 och gått upp 3 kg prick! Hon gillar att sitta upp och är en superglad och social liten filur! På påskafton döptes hon. Det var ett riktigt lyckat dop och vi var jättenöjda med hela kalaset! :)

Vi planerar fortfarande detaljerna kring flytten. Saker har börjat "hoppa" ner i lådor och en hel del saker har sålts eller slängts. Det kommer att bli så sjukt skönt när vi är klara med den här lägenheten och kan få fokusera på den nya... Jag mår mentalt bra av att tänka på alla fördelar med den, det känns som att vi inte kommer att uppleva nackdelarna så mycket. Och skulle vi hamna i en sån situation ska vi påminna oss om hur det var här...

Nu ska jag strax göra kväll. Havanna kommer nog gnissla lite i natt, jobbigt med det som blir efter en vaccination... Och sen kommer nog Vincent över på morgonkvisten. Det sista han sa innan jag gick ut ur hans rum var "Då kommer jag till dig och Havanna när jag vaknar när jag drömt"... Prinsen <3

           


Uppdatering igen

Det har gått nästan en hel månad sedan sist jag uppdaterade här. Jag gillar min blogg, men det har varit en aning för lite tid just nu. Men nu har jag en liten stund för mig själv och då passar jag på!

Jag är fortfarande inte frisk, men blir det nu hoppas jag! Förra veckan tog jag prover för att se varför jag inte blir frisk någon gång. Igår fick jag provsvaren, positivt för Mycoplasma. Läkaren skrev ut antiboitika, så nu hoppas jag verkligen att jag blir frisk!
Johan blev dålig när vi var i stugan för två veckor sedan, feber och hosta. Och Havanna började hosta i förrgår kväll, men har ingen feber ännu. Ingen aning om det är samma som jag, men läkaren tyckte att så länge Johan mådde bra så behövde han inte göra något särskilt och vi skulle avvakta med Havanna. Barn blir tydligen "bara förkylda" om de åker på samma som jag.

Kring flytten har vi börjat projektera. Vi var ner och gjorde en röjning i förrådet i söndags. Slängde massor av saker och plockade ur lite som ska följa med mig på loppis nu på söndag! Majoriteten av det jag kommer ha med mig är barnkläder! Vi har rensat ur kläder som Vincent haft, men som vi tvivlar på att det kommer att användas på Havanna. När barnen har storlek 80-92 är kläderna inte längre särskilt könsneutrala, och därmed rensar vi ur lite och säljer iväg!

Havanna utvecklas i rasande fart. Hon ler och jollrar massor! Sover fortfarande superbra på nätterna! Till på köpet har vi lagt in en ny växel kring att ligga på mage och jobba med nack- och ryggmuskulaturen. Hon kämpar på jättebra, men energin räcker inte så långt. Babygymmet har hon inte alls fallit för, men är ofta riktigt nöjd när hon ligger där.

Vincent fortsätter vara precis så underbar som han verkligen är! Han kramas och pussas massor, både på oss och på Havanna. Han surrar massor och gör riktigt avancerade resonemang, så avancerade att han tappar bort sig själv någonstans på vägen.

Morgonens samtal;
Vincent - Mamma, jag vill ha mjölk i glas.
Jag - Ok, jag fixar det.
Vincent - Säg, ja mästare, säg det!
Jag - Aldrig i livet...

Härromdagen satt han och resonerade kring min hosta;

"Alla tanter, mammor och pappor har hosta för att dom är sjuka, men då tar dom bumbibärsaften så blir dom 'boing, boing, boing'"

Man skulle haft lite av den där bumbibärsaften...

Hur som helst så ska jag ge Havanna lite mat nu och sedan ska vi åka och hämta både brorsan och pappan! Men som avslutning bjuder jag på en bild på mina finaste små älsklingar!


Fortfarande sjuk

Händer väldigt lite här just nu... Jag är fortfarande sjuk. Halsontet har gått över, men det var väl det ända också. Hostan gör mig galen, i övrigt hade jag nog bara varit trött. Idag har jag sökt läkaren som jag var till i torsdags, han har inte ringt upp. Sköterskan jag pratade med nu sist (11.00 i dag) sa att hon skulle kolla med läkaren halv 12 om han ringt mig. För övrigt sa hon, när jag undrade hur jag skulle tänka då jag börjar hosta oavbrutet efter att ha gått ner till dagis fram och tillbaka, att när infektionen är som sämst nu, så ska jag helst vara inne och vila.
Hon hade säkert en god avsikt, men hon missade att jag var hemma ensam med två barn och att det kommer att vara så i princip hela veckan då Johan jobbar på två håll just denna vecka... Det går inte att bara vara inne och vila när man har en så här aktiv son som jag har. HAN vill inte vara inne och vila! Grejen är ju att jag inte ens kan ligga och läsa för honom. Börjar jag läsa så bröjar jag också att tok-hosta. Som kvällsläsning har jag legat hos honom och så har vi lyssat på CD-saga och bläddrat i den tillhörande boken!

Aja, jag ska inte klaga. Vad fasen är "lite" hosta och astma jämfört med vad vi gjorde för snart 3 år sedan!? Detta är ju en skitsak på det stora hela! Men det är ju jobbigt i stunden så klart. Sen har jag en sambo som är helt fenomenal! Han tar hand om Vincent nästan all ledig tid han har, han lagar mat, städar OCH jobbar (dessutom på två jobb just nu!). Med tanke på det kan jag omöjligt klaga på hur slitigt det är hemma med tanke på vilket lass han drar!

Hur som helst så är det i princip klart nu att vi flyttar till "vårt" radhus! Vi har nu tackat ja och ska ringa och få komma och kika invändigt i veckan. Äntligen ska vi kunna få lite bättre plats! Och framförallt så ska båda barnen kunna få varsitt rum! Så underbart! Drömmer om flytten och jag har så mycket tankar och planer för den här lägenheten. Har nog gjordt 102 kvm till 201 ist, och det är nog mer ett slott än ett hyres-radhus... Men, det kommer att bli bra ändå! :)

Sjuk - IGEN!

Fasen at tman aldrig ska kunna få bli helt frisk någon gång. Alla sjukdomar löser av varandra känns det som. I söndags började jag få ont i halsen, och efter det har jag fått ännu mer ont, hosta, blivit hes och mått allmänt pissigt. Idag fick jag äntligen tid hos en läkare. Dom var väldigt övertygade (både läkaren och sköterskan som fixade tiden) att det bara rörde sig om ett virus och inte halsfluss, lunginflamation eller liknande. Inledde med att fixa en temp och crp-prov. Sen inne hos läkaren lyssnade han på mina lungor och konstaterade att det rörde sig om en förkylning OCH astma!

Han frågade mig om jag tidigare haft någon form av förkylningsastma eller så, och ja... Åkte ju på den skiten för typ 11,5 år sedan och då var det också en förkylning som inte ville gå över. Så nu står jag åter igen på astmamedicin... Det som känns skönt ändå är att jag redan efter 1 dos upplever en liten skillnad! Förstå hur pigg jag ska kunna känna mig om 2 veckor! ;)

Hur som helst så rullar dagarna på här hemma. Det är fullt upp nästan hela tiden. Men det spelar ingen roll hur rörigt och stressigt det kan vara - det finns 2 små filurer här hemma som är superunderbara! :)


De två finaste barnen! Havanna har bara ögon för sin fina storebror!


Den sanna kärleken är syskonkärleken! <3 (jag lovar att lägga upp bilder när dom slåss också! ;P)


Den underbara smilfinken! Tänk att hon kan bli så här glad över att bli kallad pussgurka! :)

Tid - hur får man den att räcka?

Igår hade jag en dag då mina stresshormoner bara exploderade... Efter att ha hämtat hem en Vincent som inte alls ville gå hem igår, klädde av båda barnen och gjorde iordning för att dom skulle klara sig medan jag fixade med maten. Klockan var strax före 3 när jag påbörjade middagen. 4 skulle Johan vara på möte på solliden... Halv 4 var middagen fortfarande inte klar. Det fick helt enkelt bli så att jag och kidsen skulle skjutsa Johan till mötet, som han skulle bli lite sen till. 5 skulle vi vara på Vincents gympa... Och någon gång skulle jag hinna med att ge Havanna mat också! Det behövs nog ingen närmare beskrivning för att förklara att det var skapligt stressigt.

Vincent har uppnått en ny nivå i trots, och antagligen är det en reaktion på att det nu sjunkit in att han inte längre är ensam i fokus. Att bli storasyskon är, som jag förstår, inte den lättaste processen att bearbeta. Han är tack och lov fortfarande jättefin med sin lillasyster! Det är jag och Johan som får hela härligheten att hantera! Men efter en natt med vak och en dag med allt vad det innebär är det inte alltid man orkar med hans humör och sinnesstämning så bra som man skulle vilja...

Det känns bra att veta att det kommer att rätta till sig. Trotsen kommer att stabilisera sig, Havanna kommer att minska på matrasterna under natten, vi kommer att kunna vara ute och hitta på saker på ett annat sätt, Havanna kommer att bli mindre beroende av mig och jag kommer att kunna lämna henne längre stunder för att ägna mer tid till Vincent. Även om inte "problemen" kommer att försvinna, räknar jag med att jag ska ha utvecklat ett sätt att kunna hantera det på och hitta en ny vardag. Skruttan har ju bara funnits hos oss knappt en månad! Rom byggdes inte heller på en dag!

Snart ska jag börja förbereda maten, sen hämta Vincent. Sen när Johan kommer hem ska han fixa klart med maten för att sedan åka på styrelsemöte. Men för min egen mentala hälsas skull är det bra att Nadja planerade att komma och hälsa på en sväng på kvällskvisten! :) Det är jätteskönt att kunna träffa kompisar, även om man inte alltid kan komma ut hemifrån. :)

Tillväxt och kläder

Min blogg handlar nog mest om mina barn trots allt. De är ju mitt liv, så det är ju ett väldigt aktuellt ämne att ha med! =) Idag har jag mitt första dygn ensam med kidsen. Johan jobbar borta i natt, så jag ska rodda natten och dagislämningen själv. Den största utmaningen är natten, då Vincent kommer över till vår säng. Det är något han gjort länge, sedan han fick eget rum. Vi får se hur natten går! Krisar det för min och Havannas del så lämnar vi Vincent på dagis och sover en stund efter att vi hämtat hem Johan.

Var på BVC idag med Havanna. Ny vägning och mätning. Nu i kväll var jag bara tvungen att kolla hur hennes tillväxt är jämfört med Vincents. Och jag blev faktiskt lite förvånad när jag ser sifrorna. Idag fick Havanna börja använda lite 56-kläder, då vi upplever att många bodys blivit tighta. Vincent hade strl 50 fram till han var 1,5 månad ungefär, Havanna är snart 3 veckor. Och när jag ser siffrorna i deras BVC-böcker blir jag inte mycket klokare!
Vincent, 19 dagar, 3790 g, 53,5 cm
Havanna, 19 dagar, 3750 g, 52,8 cm

Jaja, dom är ungefär lika lång i kroppen, men antagligen är Havannas överkropp längre - eller så hade vi strl 1 på blöjor längre på honom än på henne. Hon lämnar iaf snart strl 50 på allvar. Några bodys, byxor och pyjamasar får vara kvar, men mycket åker i högen som ska ut till försäljning!

Snart ska jag inta lite kvällsfika innan Havanna vaknar och kräve rlite mer käk. Men innan jag fixar det ska jag bjussa på lite bilder som jag lovat!

 Snälla brorsan tyckre att lillasyster behövde lite gosedjur!
 Jag och mina underbara barn!
 Sleeping Beauty!
 Finaste Havanna
 Lilla foten är inte mycket större än min tumme...  
 Mys!
 Lilla fröken med pigga ögon!
 Gosingarna i brorsans säng. Havanna var jätteupprörd ända till hon låg hos Vincent, då blev det knäpp tyst och hon låg bara och tittade på sin fina bror!
 Havanna sitter och tittar på... SPORTNYTT! =P Något hon trivs väldigt bra med tydligen! ;)
 Fina prinsessan!

Ja, nu kallar den fina prinsessan på mig för ett blöjbyte och sedan lite kvällsmat... Mitt kvällsfika fick tydligen vänta lite till! ;)

Träning och motion

Jag har ju lovat mig själv att jag ska ta minst en promenad varje dag nu, eftersom jag är ganska angelägen om att få igång kroppen och få både lite styrka och kondition igen - och såklart gå ner lite i vikt igen. Jag har inte lyckats promenera varje dag, men idag hade jag planen att gå en sväng utan vagnen nu på kvällen. Efter middagen åkte vi förbi hos mamma och pappa och på väg ut till bilen så insåg jag hur oskönt det blåste! Det kändes riktigt KALLT! Därmed blev jag "avskräckt" från att promenera idag... Nytt försök i morgon!

Har rejäla känningar i ryggen också, har haft ett par dagar. Det bränner och gör ruggigt ont i statiska lägen, typiskt för mig eftersom jag är så dåligt musklad i ryggen och magen... Ska försöka styra upp träning framöver. Måste börja leta fram övningar som jag kan utföra redan nu, för träna på riktigt ska jag inte göra förrän magmusklerna har fäst ihop igen och kroppen läkt. Men lite småövningar kan jag göra, så jag ska bara hitta fram övningarna och "få tummen ur" och börja! Sen ska jakten på vilken träningsform jag ska köra och vart jag ska träna startas upp! Ska kolla upp vilka alternativ jag har för att kunna nyttja kommunens friskvårdsbidrag också.

Nu ska jag luta mig tillbaka lite och bara vila. Är supertrött i kväll. Fenomenet har pågått i snart 2 veckor - någon gång mellan klockan 16 och 17 är det som att bli slagen i huvudet med en stekpanna, jag blir jättetrött! Och allt kommer nog av att nattvilan blir avbruten och att det går lite energi på att producera mjölk till tösen. Åter igen har jag så mycket mat så jag ska kunna pumpa ur och sälja till neonatal på sjukhuset! Mina barn är så givmilda, får igång så stor produktion att det räcker till både dem och andra! Fina egenskaper redan vid födseln! ;)

Nä, lite glass kanske det blir i kväll också! :9

Mycket man hade glömt

Oj vad man glömt mycket om hur det var under spädis-tiden! Hur många blöjor man ska byta tillexempel! Ett spädbarn har verkligen INGEN som helst koll på blöjkontot! Senast idag bytte jag en bajsblöja, och jag hinner inte ens knäppa bodyn innan det spakar till igen!

Igår när vi satt och åt middag hos mamma och pappa läckte det lite väl kraftigt av Havannas mat. Och givetvis inser jag inte detta förrän efter maten... Yes, det var bar att ta bilen hem och byta lite outfit...

Vagnen tar verkligen upp hela bagageutrymmet. Det är verkligen inte läge att åka på semester medan hon ligger i liggvagnen.

Men trots dessa mindre roliga delarna så är det helt underbart att ha den här lilla fröken i familjen. Vincent är superfin med sin lillasyster. Sitter gärna med henne i famnen, stryker henne på kinderna, pussar på henne och för hennes talan. Idag var han villig att bjuda på sitt lördagsgodis! Han har bott i stugan med sin farmor och farfar, och när Johan pratade i telefon med honom så hörde han att Havanna skrek. Direkt undrar han varför hon är ledsen och skulle åka hem och kolla hur det var med henne. Han är jättemån om henne och att hon har det bra. Hittills inte någon direkt svartsjuka, även om han kräver lite mer uppmärksamhet bitvis.

Havanna i sin tur sover mest hela tiden. Hon har en stunds vakentid tidigt, tidigt på morgonen. Men det är oftast i samband med att hon nyss ätit, så då är hon tyst och nöjd. Sen har hon de senaste 3 dagarna haft en vakentid på ungefär 2 timmar på förmiddagen (mellan 10 och 12 ungefär) och idag hade hon ett långt pass vakentid på eftermiddagen också. Nu ligger hon i dubbelsängen och sover sedan ungefär 2 timmar!

Hon hade tappat i vikt, nästan 10% av födselvikten, 2,5 dag efter förlossningen. Antagligen för att hon sov så mycket och vi väckte henne inte mellan de relativt glesa måltiderna. Så det blev schemalagd amning ett par dygn för att se till att hon återhämtade sig viktmässigt. Dagen efter hade hon gått upp 150 g, och till första BVC-besöket ytterligare 2 dagar senare hade hon gått upp ytterligare. Dom ville att hon skulle gå upp ungefär 150 g i veckan, så det var en bra uppgång! Nu är det inte schemalagd amning på samma sätt, men jag ställer fortfarande klocka på natten för säkerhets skull - trots att jag nu VET att hon vaknar och kräver käk. Vid BVC-besöket hade hon 50 g kvar till utgångsvikten, vilket vi nu borde ha passerat med marginal! Till veckan har vi hembesöket från BVC, får se vad vår BVC-sköterska säger om henne då!

Foglossningarna besvärar mindre och mindre för varje dag. Jag kan röra mig näst intill obehindrat, och kan gå utan att det smärtar. Nu är det bröstryggen som ställer till det desto mer... Det är en brännande smärta som kommer av att jag är brutalt omusklad i ryggen och bär omkring det här lilla knytet. Antagligen spänner jag mig fortfarande när jag ammar också, så jag får helt enkelt börja träna lite snart. Ska leta fram lite bra hemmaträning för svaga ryggar. Kan absolut inte börja alltför hårt eftersom det inte finns just något att utgå med. Sen ska jag väl börja fundera lite mer seriöst på träning på något av våra gym i stan. Nu handlar inte OM jag ska träna, utan VAR och möjligen NÄR. När är en lite lättare fråga än var... Sen ska jag också besluta i huruvida jag ska gå på pass eller "bara" gymträna... Det är lite av en ekonomisk fråga, har nog inte riktigt råd med ett helår på både och. Men det kanske egentligen är lättast att gymträna på Golds nere vid BlåCenter... Nära och dessutom lätt att bara gå iväg när man har en "lucka i schemat". Samtidigt ska Reacting öppna på andra sidan Körfältet, inne i Reveljenhuset... Ja, vi får väl se. Gymträna ska jag iaf inte göra förrän efter efterkontrollen! Den blir av 6-8 veckor efter förlossningen och har det har bara gått 1 vecka och 2 dagar! Fram till det är dax att börja träna ska jag försöka ta mig ut på någon promenad om dagen.

Får se hur jag gör när det blir -18, som nästa vecka... Då kanske jag promenixar utan Havanna iaf... Men vi får se! :) Just idag har det blivit en sväng på stan. På tisdag ska vi fotografera hela lilla familjen, och för att vara tydlig med att det är en liten tjej vi fått så ville vi köpa något tjejigare plagg än brorsans ärvda kläder. Vi hittade 3 plagg på rean (halva reapriset btw!), en body, en dress med jacka och byxa och en sparkbyxa. Alla dessa plagg för 150 kr! :) Gillar billiga kläder! :) Men nu får hon vara lite tjejigt rosa på fotograferingen iaf! ;)

Nu ska jag strax lägga mig och läsa för storebrorsan! Nu när magen är borta så kan jag ju åter igen ligga hos honom i sängen och läsa! Mysstund á la bigtime! Det är en riktig kvalitetstid, att ligganerbäddad i sängen och läsa godnattsaga. Och jag kan intyga att Vincent uppskattar att jag inte längre sitter bredvid. "Mamma, nu har du ingen bebis i magen. NU kan du ligga i sängen och läsa!" kom en smart liten tänkare på dagarna efter förlossningen! Ser fram emot den dagen då vi kan ligga tillsammans i dbbelsängen och läsa sagor som både Havanna och Vincent gillar... Mys med mina gosingar!

Några fler bilder bjuder jag på framöver. Måste ladda över lite bilder från kameran först! :)

Havanna Rozita Linnea Zetterlund Larsson

Här är hon, vår lilla prinsessa! Storebror är superstolt och det är deras föräldrar också - över båda två! Lilla Havanna kom till världen 12 januari, på utsatt datum, efter att vi var in på förlossningen för att göra en igångsättningsbedömning. Det visade sig att jag redan var öppen 3 cm och vips var vi inskrivna, det togs hål på hinnorna och sedan var det igång. Ganska precis 7 timmar från att vattnet gick riktigt så var hon ute! Det tog bara 8 timmar och 51 minuter från att vi klev in på förlossningen till att vi hade henne i vår famn. Det var förberett för att sätta värkstimulerande dropp, men det behövdes inte. Och vad beträffar smärtlindring så blev jag för sen med ryggbedövningen (igen) och enbart lustgas fick räcka fram till att vi stod för det oundvikliga. :)

Ut kom iallafall en helt perfekt tjej. Hon var 49 cm lång och vägde 3380 g.

Självklart bjuder jag på bild på vår sessa. Och självklart bjuder jag på någon bild på den stolta storebrorsan också! :)

   

Förövrigt kan jag ju fixa det här med tippningen nu också! :)

1. När kommer bebis (datum och ev. tid)?
2. Hur stor är bebis (längd och vikt)?
3. Vilket kön är bebis?

1. Rätt gissat av; Mamma, Linda (FL) och jag själv (datum), klockslag var Johan närmast.
2. Rätt gissat av; Nadja (längd), Johan var närmast på vikten.
3. Rätt gissat av; Erika, Nadja, Anneli, Mamma, Linda (FL), Sarah, Linda och jag själv.

Sådär, klappa er för bröstet att ni gissat så bra!
Facit är ju här, så nu behöver vi inte fundera mera!

Nu blir det lite mys för mig och Johan medan vi inväntar att Havanna ska vakna till. Hon har sovit i princip hela eftermiddagen och kvällen... Blir nog en lång natt... Vincent sover gott sedan ett tag tillbaka (smart kille!). I morgon ska vi tillbaka till förlossningen en sväng. Iom att vi gjorde en tidig hemgång så ska vi tillbaka på lite provtagning och vägning och mätning.

Men hur långt ska det behöva ta!?

Var på BM-besök idag. Allt verkade fortfarande finfint, vilket känns jättebra. Men (ja det finns nästan alltid ett men) bebis har fortfarande inte sjunkit ner i bäckenet! Den har legat i kanten flera veckor nu! Hur lång tid ska det behöva ta att sjunka ner några cm, och lägga sig till rätta!? Den verkar inte riktigt sugen på att komma ut i kylan, utan trivs ganska bra där inne i värmen...

Nu är det "bara" 2 dagar kvar till BF, bebis verkar inte vara helt mentalt redo än - men det är ALLA andra! Så liten och så mycket makt! Sanslöst... Men hur som helst så finns det ett talessätt för detta - Den som väntar på något gott, väntar alltid för länge.

Vi städade precis ur lite gosedjur hos Vincent. Han fick vara med och välja ut vilka av alla gosedjur som skulle få gå vidare till bebisen. Givmild som han är så la han i princip allt, som vi inte räddade, i bebishögen... Kan ju påstå att det inte är synd om någon av våra kottar, dom har MÅNGA vänner som kan trösta och gosa.

Johan har precis åkt iväg för två möten innan han komemr ham och sover. Det innebär att jag och Vincent ska försöka peta i oss lite middag på tumanhand. Han är fortfarande mitt i sin matstrejk, så jag har som svårt att tro att han ska äta någon större portion... Det blir bra att han i morgon ska få gå på dagis igen. Där har han lite lättare att äta, när alla andra också gör det. Att jag och Johan sitter med och äter räcker inte som konkurrens...

Sen har jag kvällens utmaning kvar - Vincent ska ha sin medicin... Det var inte så lätt som jag trott, att muta med zoo-godis. Han vill verkligen inte ha någon medicin! Nu när jag också medicinerar med slemlösande så kanske jag kan få honom att tävla med mig om vem som tar medicinen först... Den fungerade idag när Johan testade den!

I väntans tider

Man har väl gått i väntans tider i typ 9 månader nu, men nu är det på allvar känns det som. Vad gör man medan man väntar!? Minns inte hur jag gjorde sist, promenerade massor har jag för mig, det var föräldragrupp osv... Den här graviditeten är ju lite annorlunda, så det går ju inte riktigt lika bra med fysiken. Jag mår ju bättre i huvudet än i kroppen, så det finns en viss rastlöshet och tristess inneboende... Självklart läser jag om massor av igångsättningsmetoder och en riktigt god igångsättningsmetod jag hittat är att äta en korg kiwi! Den känns betydligt trevligare än att äta 8 färska ananas, dricka basilikate eller ricinolja... Även om de här metoderna man läser om på nätet inte fungerar så har man iaf något att göra medan man väntar! =)

I morgon är det söndag, 4 dagar kvar till BF, 2 dagar kvar till BM-besök och förhoppningsvis dax för bebis att bestämma sig för att komma ut och gosa! Hur som helst så ska det tydligen bli kallt, så vi kör nog på soffmys här hemma! ;) Vincent "missade" sitt lördagsgodis idag, så vi ska ta igen det i morgon lovade jag honom.

Han somnade i bilen när vi skjutsade Johan till jobbet vid 18-tiden. Han var näst intill medvetslös när jag lyfte ur honom ur stolen för att sätta honom i baksätet medan jag körde in bilen i garaget och sedan bar in honom. Jag trodde då att det bara skulle vara att lägga honom på vår säng och byte om på honom och sedan ha honom sovande på en gång, men det gick inte... Så vi gick upp, han tog några tuggor på en macka, jag fick i honom hostmedicin och sedan gick vi in och läste två pixieböcker innan han slocknade. Han sov innan halv 8!

Egentligen hade jag planerat för att han skulle sova middag på dagen idag. Men just som jag hade fått honom att lägga sig till rätta och försöka koppla av utan att vara arg och hysterisk på mig så ringer det på dörren. Det var Kaj, Vincents bästa kompis, som kom och ville ha med sig Vincent ut och leka... Det var bara att klä på skrutten och de gick ut med Kajs mamma. Efter en stund kom dom in igen och då ville dom gå in hemma hos Kaj, vilket de så klart fick. Men iom att det inte blev någon vila idag för lilleman så var han grymt trött i kväll!

Han fick dispens att sova i vår säng i natt, så vi får väl se hur tidigt det blir. Ibland när han sover hela natten hos oss så vaknar han tidigt just för att sömnen inte blir särskild störd. Men någon gång ibland så sover han länge också bara för att det är just ostörd sömn! Hoppas på det sistnämnda inför morgondagen... ;)

Nu ska jag gå och hänga lite tvätt och sedan plocka bort de sista stjärnorna i fönstren. Julen har flyttat ut för den här gången, lämnat plats för att enbart kunna mysa med den lite utökade familjen framöver! I morgon åker nog gardinerna också, men man kan ju inte alltid hinna med allt i ett svep! =)

Om

Min profilbild

Cathrin

En hängiven hästtjej som bytte lite fokus i livet när sambon Johan kom in i bilden hösten -07 och när sonen Vincent föddes 29 augusti 2008. I april 2009 drabbades han av Neuroblaston, nervvävnadscancer. I oktober 2009 blev han färdigbehndlad med ett till synes lyckat resultat! 12 januari 2012 fick vi vårt andra barn, en dotter som fick heta Havanna. Bloggen handlar till största del om mitt liv med barnen. De två viktigaste personerna i mitt liv.

RSS 2.0