Gräsänka, sjuk och regn
Behöver man säga så mycket mer än rubriken!? Vem som helst kan inse att det definitivt inte är en bra kombination... Dessvärre är jag den gemensamma nämnaren i det där...
Johan åkte för lite mer än en vecka sedan till Göteborg med Mange. Det här lägret dom vanigtvis är på i maj blev i september i år. Det i sig är ju inga större problem, men jag lyckades dra på mig en förkylning som inte vill bryta ut helt och hållet... Den är och vandrar på gränsen. Jag orkar vissa saker, vill orka andra. Att jobba har jag insett att det är förbaskat tufft när man knappt orkar skruttens tempo hemma! Onödigt kan man helt klart tycka när det inte blir feber, inget halsfluss osv... Jag har som mest haft frossa och då hade jag mitt vanliga 36,6 i temp... Men täppt i näsan och ont i huvudet, det räcker som till.
Lägg till regn i det där så förstår ni att det inte heller blir så mycket utevistelse. Vincent vill ju inte heller vara ute i hällregn... Inne är han sjövild och ute vill han inte just vara... Det är tur att han inte behöver vara hemma när jag är kass, igår hade han trivts tokbra på dagis. Fick veta när jag hämtade att det itne varit surläpp på hela dagen! :) Han och någon fler liten hade hängt med de stora barnen och tagit en promenad, följt staketet, runt gården - och då har dom ingen liten gård!
Om lite drygt 1,5 timme ska jag hämta skruttungen igen. Innan dess blir det en liten skvätt nässpray, alvedon och se om jag ska ta lite mer astmamedicin... Jäkla förkylning! *grr* I morgon ska jag nog försöka jobba iaf! Jag vill bli frisk, jobba och gotta mig i stallet några kvällar sen, och orka leka en massa med min underbara son! Sen ser jag ju så klart fram emot när min sambo kommer hem! På söndag hämtar jag och skrutt upp honom på flyget. Sen ska jag se till att han får "vila" med sonen, så jag kan få "vila" lite med matlagning som kan få ta lite mer än en kvart!
Nu ska jag luta mig tillbaka en liten stund till, se färdigt avsittet av McLeods Döttrar. 14 timmar Dr Quinn och 2 timmar och 15 minuter McLeods Döttrar... Bra med TVtid den här 1½ veckan! ;)
Johan åkte för lite mer än en vecka sedan till Göteborg med Mange. Det här lägret dom vanigtvis är på i maj blev i september i år. Det i sig är ju inga större problem, men jag lyckades dra på mig en förkylning som inte vill bryta ut helt och hållet... Den är och vandrar på gränsen. Jag orkar vissa saker, vill orka andra. Att jobba har jag insett att det är förbaskat tufft när man knappt orkar skruttens tempo hemma! Onödigt kan man helt klart tycka när det inte blir feber, inget halsfluss osv... Jag har som mest haft frossa och då hade jag mitt vanliga 36,6 i temp... Men täppt i näsan och ont i huvudet, det räcker som till.
Lägg till regn i det där så förstår ni att det inte heller blir så mycket utevistelse. Vincent vill ju inte heller vara ute i hällregn... Inne är han sjövild och ute vill han inte just vara... Det är tur att han inte behöver vara hemma när jag är kass, igår hade han trivts tokbra på dagis. Fick veta när jag hämtade att det itne varit surläpp på hela dagen! :) Han och någon fler liten hade hängt med de stora barnen och tagit en promenad, följt staketet, runt gården - och då har dom ingen liten gård!
Om lite drygt 1,5 timme ska jag hämta skruttungen igen. Innan dess blir det en liten skvätt nässpray, alvedon och se om jag ska ta lite mer astmamedicin... Jäkla förkylning! *grr* I morgon ska jag nog försöka jobba iaf! Jag vill bli frisk, jobba och gotta mig i stallet några kvällar sen, och orka leka en massa med min underbara son! Sen ser jag ju så klart fram emot när min sambo kommer hem! På söndag hämtar jag och skrutt upp honom på flyget. Sen ska jag se till att han får "vila" med sonen, så jag kan få "vila" lite med matlagning som kan få ta lite mer än en kvart!
Nu ska jag luta mig tillbaka en liten stund till, se färdigt avsittet av McLeods Döttrar. 14 timmar Dr Quinn och 2 timmar och 15 minuter McLeods Döttrar... Bra med TVtid den här 1½ veckan! ;)
Röntgensvaren
Igår kom äntligen röntgensvaren, 2 veckor efter Vimses MR. Tog ovanligt lång tid, men men, så kan det väl vara! Hur som helst såg det tydligen ganska bra ut fortfarande. Benmärgen var fortfarande frisk - vilket vi inte alls oroat oss för. Det ända egentligen som fanns att säga något om var tydligen tumörvävnaden i bröstkorgen. Den har förändrat formen. Exakt vad det innebär har jag ingen aning om eftersom jag inte sett bilderna, men det var iaf ingen ny tillväxt - vilket är huvudsaken!
Jag har dagit på mig en förkylning som jag ska börja vila ut nu... Har gått hem från jobbet med huvudvärk de 2senaste dagarna... Jag får i princip aldrig ont i huvudet, så jag får väl helt enkelt lyssna på kroppen! Dessutom känner jag av astman igen... Förkylningsutlöst kanske?? Hur som helst så ska jag försöka mig på att vila i morgon, vilket kan gå hur som helst! Det är ju inte alltid som Vincent vill ta det lugnt och vila... Han är ju inte sjuk, så han lär ju ha föga förståelse! ;)
Jaja, nu ska jag krypa ner bredvid den lilla krabaten. Han hade somnat snabbt i kväll enligt mamma som barnvaktat lite. Förhoppningsvis tar vi lite sovmorgon i morgon! Jag känner verkligen inte för att kliva upp före halv 8! Håll tummarna för mig är ni snälla!
Jag har dagit på mig en förkylning som jag ska börja vila ut nu... Har gått hem från jobbet med huvudvärk de 2senaste dagarna... Jag får i princip aldrig ont i huvudet, så jag får väl helt enkelt lyssna på kroppen! Dessutom känner jag av astman igen... Förkylningsutlöst kanske?? Hur som helst så ska jag försöka mig på att vila i morgon, vilket kan gå hur som helst! Det är ju inte alltid som Vincent vill ta det lugnt och vila... Han är ju inte sjuk, så han lär ju ha föga förståelse! ;)
Jaja, nu ska jag krypa ner bredvid den lilla krabaten. Han hade somnat snabbt i kväll enligt mamma som barnvaktat lite. Förhoppningsvis tar vi lite sovmorgon i morgon! Jag känner verkligen inte för att kliva upp före halv 8! Håll tummarna för mig är ni snälla!
Umeåtrippen och ny säng
I torsdags eftermiddag kom vi hem från Umeå. Det var ett trevligt besök på den nya avdelningen Barn3 har flyttat in på! Vi kom upp på onsdag förmiddag, vid 10-tiden, och gick i princip raka vägen upp till lekterapin och avdelningen. (Anna, vi missade dig ganska precis tror jag, tyvärr) Det var jätteskoj att få se lekterapins nya lokaler, jättefina! Frächt och luftigt. Tonårsrummet var bara helläckert! :)
Efter en liten stunds lek och snack med personalen så gick vi in på avdelningen och blev helt förundrad över storleken! Bara matsalen och lekrummet var större än på förra stället, gemensamma badrummet med badkaret och "lyxduschen" var ungefär dubbelt så stort! På torsdagen kikade vi in i ett rum som just då var tomt men som det skulle flyttas in i senare. Jättefint har det blivit, större och modernare. En tillfällig sängplats infälld i ett skåp för att både mamma och pappa ska kunna bo hos sitt barn när dom är inneliggande. Och dessutom egen toalett och dusch till varje rum. Det var verkligen jättefint! Ett jätteljust och trevligt "vil-rum" för tystare umgänge ist för stora lekrummet/matsalen.
Det ända vi tänkte på var att det blev ganska opersonligt. När vi kom in genom dörrarna på förra stället så såg man sköterskeexpeditionen direkt, och det var i princip alltid någon sköterska som syntes till när dom gick mellan rummen. Här på nya avdelningen syntes i princip ingen till och expeditionen ligger en bit in på avdelningen. Nu ÄR det ju ingen avdelning man går och bara hälsar på hos. Dagvårdens lokaler ligger direkt när man kommer in på avdelningen, och efter det så har man ju i princip inget ärende om man inte ska läggas in. Och läggs man in så tillhör man ju den inre delen av avdelningen iallafall! Så jag antar att det kanske inte känns lika anonymt om man väl får bo där...
Det var iallafall jätteskoj att få träffa några av våra underbara sköterskor. Flera av dom missade vi ju så klart, men vi saknar dom precis lika mycket! Vi fick träffa och tacka alla våra (3) läkare som vi haft där uppe, vilket också kändes värdefullt. Nu är vi ju inte helt klara med Umeå, men vi behöver ju inte åka upp dit längre och då kändes det som att ett "Tack och hej då" fattades! Men nu är vi klara med det, men jag tror ju att vi kommer att ses någon fler gång i framtiden! Jag har ju fortfarande kompisar där uppe och skulle jag och Vincent åka upp och hälsa på dom, ja då passar man ju så klart på att gå upp och säga hej! :)
Nu i eftermiddag har vi monterat upp Vincents nya säng, en juniorsäng. Spjälsängen är nermonterad och står i vårt sovrum och väntar på att bli ihop-packat och nerburet i källaren (vilket inte kommer att hända i kväll). Det blev verkligen definitivt i kväll, att han inte längre är någon liten bebis längre! Jisses, när han fick en "riktig" säng kändes han plötsligt så stor! Eftersom han vill somna med någon av oss och ändå lyfts över till egen säng kändes det riktigt vettigt att sätta ihop hans säng som gör att vi kan lägga oss i hans säng ist för att lyfta över honom när han somnat. Till på köpet gjorde vi om lite i hans kvällsrutiner...
Förut har han fått höra saga, titta på Babar samtidigt som han äter välling och direkt efter det borsta tänderna och sedan gå och sova. Nu har vi vänt på rutinerna, först tittar han på Babar och äter välling, sen tanborstning och avslutar allt i sin säng där vi läser saga och sedan sover. Det känns mer logiskt så, och såklart hoppas vi att han tycker som vi! :P
Johan kom nyss tillbaka från skruttens rum, så han sover nu! :) För vår del blir det film, och sen ska Johan antagligen packa lite. I morgon åker han och jobbar med Mange 2 veckor i Göteborg. Därmed lämnar jag datorn för i kväll! Bilde rpå Vimse och nya sängen kommer vid ett senare tillfälle, dock inte i kväll!
Over&Out!
Efter en liten stunds lek och snack med personalen så gick vi in på avdelningen och blev helt förundrad över storleken! Bara matsalen och lekrummet var större än på förra stället, gemensamma badrummet med badkaret och "lyxduschen" var ungefär dubbelt så stort! På torsdagen kikade vi in i ett rum som just då var tomt men som det skulle flyttas in i senare. Jättefint har det blivit, större och modernare. En tillfällig sängplats infälld i ett skåp för att både mamma och pappa ska kunna bo hos sitt barn när dom är inneliggande. Och dessutom egen toalett och dusch till varje rum. Det var verkligen jättefint! Ett jätteljust och trevligt "vil-rum" för tystare umgänge ist för stora lekrummet/matsalen.
Det ända vi tänkte på var att det blev ganska opersonligt. När vi kom in genom dörrarna på förra stället så såg man sköterskeexpeditionen direkt, och det var i princip alltid någon sköterska som syntes till när dom gick mellan rummen. Här på nya avdelningen syntes i princip ingen till och expeditionen ligger en bit in på avdelningen. Nu ÄR det ju ingen avdelning man går och bara hälsar på hos. Dagvårdens lokaler ligger direkt när man kommer in på avdelningen, och efter det så har man ju i princip inget ärende om man inte ska läggas in. Och läggs man in så tillhör man ju den inre delen av avdelningen iallafall! Så jag antar att det kanske inte känns lika anonymt om man väl får bo där...
Det var iallafall jätteskoj att få träffa några av våra underbara sköterskor. Flera av dom missade vi ju så klart, men vi saknar dom precis lika mycket! Vi fick träffa och tacka alla våra (3) läkare som vi haft där uppe, vilket också kändes värdefullt. Nu är vi ju inte helt klara med Umeå, men vi behöver ju inte åka upp dit längre och då kändes det som att ett "Tack och hej då" fattades! Men nu är vi klara med det, men jag tror ju att vi kommer att ses någon fler gång i framtiden! Jag har ju fortfarande kompisar där uppe och skulle jag och Vincent åka upp och hälsa på dom, ja då passar man ju så klart på att gå upp och säga hej! :)
Nu i eftermiddag har vi monterat upp Vincents nya säng, en juniorsäng. Spjälsängen är nermonterad och står i vårt sovrum och väntar på att bli ihop-packat och nerburet i källaren (vilket inte kommer att hända i kväll). Det blev verkligen definitivt i kväll, att han inte längre är någon liten bebis längre! Jisses, när han fick en "riktig" säng kändes han plötsligt så stor! Eftersom han vill somna med någon av oss och ändå lyfts över till egen säng kändes det riktigt vettigt att sätta ihop hans säng som gör att vi kan lägga oss i hans säng ist för att lyfta över honom när han somnat. Till på köpet gjorde vi om lite i hans kvällsrutiner...
Förut har han fått höra saga, titta på Babar samtidigt som han äter välling och direkt efter det borsta tänderna och sedan gå och sova. Nu har vi vänt på rutinerna, först tittar han på Babar och äter välling, sen tanborstning och avslutar allt i sin säng där vi läser saga och sedan sover. Det känns mer logiskt så, och såklart hoppas vi att han tycker som vi! :P
Johan kom nyss tillbaka från skruttens rum, så han sover nu! :) För vår del blir det film, och sen ska Johan antagligen packa lite. I morgon åker han och jobbar med Mange 2 veckor i Göteborg. Därmed lämnar jag datorn för i kväll! Bilde rpå Vimse och nya sängen kommer vid ett senare tillfälle, dock inte i kväll!
Over&Out!
Semestra i Umeå!
Tidigt i morgonbitti rullar bilen ut från Östersund och vi styr kosan mot Umeå. Vi ska upp och göra en liten visit och säga hej till vår nya gamla avdelning! Sedan vi flyttade från Barn3 har dom flyttat in i ett helt nytt hus och en ny fin avdelning. Nu när Vincent mår så bra och är så pigg känns det helt rätt att åka upp och hälsa på en sväng. Nu blir vi ju inte borta en hel evighet, vi åker upp över en natt bara. Vi lånar en av cancerföreningens lägenheter, så boendet blir både nära sjukan och riktigt billigt!
Hoppas vi hinner träffa så många som det bara går under onsdag för- och eftermiddag (och kväll iofs) och torsdag förmiddag! Jag saknar inte att ligga inne på sjukan men jag saknar alla våra underbara sköterskor, läkare och vårt kollektiv. Även om man var där i en katastrof, så blev man en ganska stor familj där uppe. Ska bli skönt att komma upp och säga hej till dom som är kvar. Det är inte så många familjer kvar skulle jag tro, men ändå!
Nu ska Vimse nattas så vi kan få packa, titta på idol och fotboll! :)
Märklig febertopp
Igår när jag hämtade Vincent på dagis så tyckte jag att han var lite gnällig och hade ovanligt brått därifrån. På bussen (vi skulle åka och hämta bilen på verkstaden) satt han lutad bakåt i vagnen hela vägen och var lite märkligt blank på ögonen...
Vi hämtade bilen och åkte till Bilbolaget ist. Där, när vi står och pratar med en servicekille så sätter jag Vincent på disken, vänd mot mig, och han lutar sig fram och mot min axel och sitter så säkert 10 minuter, då vi ska gå. Det är inte heller helt likt Vincent!
Efter det åkte vi och hämtade Johan på jobbet och direkt när vi kom hem tempade jag honom. Det visade sig att han hade 38,5 i temp. Han hade piggnat till lite, så jag sparade på alvedon. En timme senare tempade jag igen och då var det upp på 39.0! Fortfarande var han pigg. En stund senare var det dax att göra kväll och då gav jag en alvedonsupp så han skulle få somna lugnt iaf!
Idag på morgonen vaknade jag 7.49 och inser att jag faktiskt fått en liten sovmorgon i förhållande till vad jag brukar få när jag går upp med honom på helgen! Dessutom hade Vincent sovit sedan ungefär 19.45! Jag tempade och termometern visade 36,7! Vilken märkligt febertopp han hade igår! Det var ju som bortblåst idag! Bra iofs! Min teori är att han var så trött att hans lilla kropp försökte påminna honom om att vila... Skönt att det inte blev något mer av det! :)
I morgon har han planerat att han vill åka till stallet. Snäll som man är så är det klart att han ska få sin vilja igenom! :) Stallet är aldrig ett dåligt val! ;) Förövrigt har vi ingen aning om hur dagen ska se ut. Vi har några grundförslag, får se vad som styrs upp!
Vi hämtade bilen och åkte till Bilbolaget ist. Där, när vi står och pratar med en servicekille så sätter jag Vincent på disken, vänd mot mig, och han lutar sig fram och mot min axel och sitter så säkert 10 minuter, då vi ska gå. Det är inte heller helt likt Vincent!
Efter det åkte vi och hämtade Johan på jobbet och direkt när vi kom hem tempade jag honom. Det visade sig att han hade 38,5 i temp. Han hade piggnat till lite, så jag sparade på alvedon. En timme senare tempade jag igen och då var det upp på 39.0! Fortfarande var han pigg. En stund senare var det dax att göra kväll och då gav jag en alvedonsupp så han skulle få somna lugnt iaf!
Idag på morgonen vaknade jag 7.49 och inser att jag faktiskt fått en liten sovmorgon i förhållande till vad jag brukar få när jag går upp med honom på helgen! Dessutom hade Vincent sovit sedan ungefär 19.45! Jag tempade och termometern visade 36,7! Vilken märkligt febertopp han hade igår! Det var ju som bortblåst idag! Bra iofs! Min teori är att han var så trött att hans lilla kropp försökte påminna honom om att vila... Skönt att det inte blev något mer av det! :)
I morgon har han planerat att han vill åka till stallet. Snäll som man är så är det klart att han ska få sin vilja igenom! :) Stallet är aldrig ett dåligt val! ;) Förövrigt har vi ingen aning om hur dagen ska se ut. Vi har några grundförslag, får se vad som styrs upp!
Röntgen på dagens agenda
Idag var det då röntgen igen... Lite ångestladdat varje gång. När vi får röntgensvar och det varit bra så har vi kopplat av ett tag igen, men så närmar det sig nästa undersökning och vips så kryper oron fram ur sina vrår... Idag gjordes en magnetröntgen och benmärgssick. Benmärgen har varit frisk länge, lite över 1 år, men man vet ju aldrig... Allt vi önskar och hoppas på är att det ska vara lika bra på insidan som det är på utsidan!
Röntgenbilderna kom till Umeå idag och benmärgsprovet anländer i morgon, därefter kommer det till vår vetskap om hur det ser ut... Antagligen vet vi inget före helgen.
Vincent var helt fantastisk idag, precis som så många andra dagar. Han var både arg och ledsen idag och det är verkligen inte konstigt. Det är som Vimse var idag som barn ska vara! Han ville först inte ha Emla (bedövningskräm), sen ville han inte ha stasbandet, ville inte stickas, ville inte vara på sängen, ville inte sövas, ville inte vara på uppvaket... Ville helt enkelt ingenting! Förstå vad man utsätter kottarna för... Det är fantastiskt att dom fixar sånt här utan större psykiska biverkningar!
Nu sover han gott för i kväll. Jag och Johan är hyfsat avtrubbade båda två. Trots att vi faktiskt inte gör så mycket så är man ganska mör i huvudet efter en sån här dag! Vi hamnar nog i soffan tills det är dax att sova. I morgon är det ju en dag som vilken som helst. Vi båda ska jobba och Vincent ska på förskolan. Det är tur att han inte har ett så avancerat språk, så han går på förskolan och skrämmer upp barnen där! ;)
Han är btw 82,5 cm lång och väger 11 kg prick! :)
Röntgenbilderna kom till Umeå idag och benmärgsprovet anländer i morgon, därefter kommer det till vår vetskap om hur det ser ut... Antagligen vet vi inget före helgen.
Vincent var helt fantastisk idag, precis som så många andra dagar. Han var både arg och ledsen idag och det är verkligen inte konstigt. Det är som Vimse var idag som barn ska vara! Han ville först inte ha Emla (bedövningskräm), sen ville han inte ha stasbandet, ville inte stickas, ville inte vara på sängen, ville inte sövas, ville inte vara på uppvaket... Ville helt enkelt ingenting! Förstå vad man utsätter kottarna för... Det är fantastiskt att dom fixar sånt här utan större psykiska biverkningar!
Nu sover han gott för i kväll. Jag och Johan är hyfsat avtrubbade båda två. Trots att vi faktiskt inte gör så mycket så är man ganska mör i huvudet efter en sån här dag! Vi hamnar nog i soffan tills det är dax att sova. I morgon är det ju en dag som vilken som helst. Vi båda ska jobba och Vincent ska på förskolan. Det är tur att han inte har ett så avancerat språk, så han går på förskolan och skrämmer upp barnen där! ;)
Han är btw 82,5 cm lång och väger 11 kg prick! :)
