Cathrin Larsson

Inte helt otippat så ligger Vincent inne på sjukan igen. Igår fick han feber igen och vi åkte in. Sattes igår kväll på antibiotika och alvedon. Natten har varit skaplig för Vincent, men jag fick lov att ligga på de nerfällda sänggrindarna mellan våra sängar för att han ville ligga nära... I morse var han gnällig, men hade ju kräkts igår kväll så magen var väl kanske tom. Jag kallade på mat och när han hade 4 ml kvar (av 80) så satte han sig upp och bara tokspydde... Stackars lilla gubben! Här ligger det inte i hans journal att han ska få Zofran vid behov, så han fick inget sånt varken i går kväll eller på morgonkvisten. Antagligen spelade det in i morgonens incident..

Stundvis är skrutten pigg, men så kommer det stunder då allt - verkligen ALLT - är fel... Det är inte bra att sitta i knä, inte bara att sitta på bolvet, vill inte stå, vill inte ligga, vill ingenting... Förhoppningsvis får vi snart koll på det också så jag får tillbaka min glada bebis! I skrivande stund ligger han och sover gott i sin vagn.

Jag har antagligen en påbörjad nackspärr. Kan vrida fullt till höger men inte till vänster. Kom fram till det när jag skulle klämma fast telefonen mellan höger öra och axel... ONT, var ordet! Typiskt, innan har jag någon liten låsning i någon/några kotor i bröstryggen (på massagen i Umeå känns det som att det ska knäppa till, men det gör det inte utan gör ont ist) så jag behöver inte riktigt låst nacke också. Jag har ju som inte riktigt möjlighet att springa till kotknackare hur som helst heller.

Ska inte klaga så mycket mer nu. Ist ska jag sätta mig och kolla av i Facebook och äta lite lunch! :)