Vad jag inte kan....
Idag har jag vidgat mina lärarvyer! =) Hade idrott med 4 klasser under dagen. Efter första klassen ville jabara gå hem o gråta, jag var helt säker på att jag tagit mig vatten över huvudet.... Men så kom andra klassen och tog mig med storm! Shit vad skoj det var! De två sista klasserna var en aning lata, så jag fick skrika lite ;) men det blev kanonbra och jag tog igen morgonens "misslyckande". Läraryrket verkar iaf vara mitt kall! =D Det jag inte kan... Det är inte värt att kunna! ;)
Efter jobbet gick jag på anställningsintervju... Även den gick bra, svårt bara att veta hur mycket man ska prata... Jag är ganska bra på att prata när jag kommer igång... Så det kändes som om jag fick tygla mig själv och låta rektorn fråga lite och också få en chans att prata... Intervjuen gick mest ut på att han ville ha lite bakgrund och referenser, för han känner ju till mig ganska bra. Mitten av nästa vecka får jag besked om jag fått det.... Kommer ju att vara nojig som tusan till dess! Alla jag hittills pratat med säger att jag med all säkehet kommer att få det, men jag törs inte vara lika övertygad! Skulle bli så sjukt besviken om jag inte fick det då... Ok jag kommer bli besviken endå, men han förvarnade mig att det var en till kvinna som var intressant för tjänsten.... Nu kommer en jobbig väntan! Värre än den när man var liten och längtade efter attfå slita av pappret på julklapparna under granen...
Men jag har inte bara haft flyt den här dagen... På väg från intervjun skulle jag skynda mig till bussen och får försöka springa lite för att hinna med... Men vad händer!? Jo jag halkar givetvis och slår mig hlavt fördärvad! När jag ligger där och inser att det gör förbannat ont i vänsterbenet så kommer rädslan att jag faktiskt slagit mig riktigt illa... Det första jag försöker är att vicka på tårna och jo, det gick... Då var frågan; kan jag stödja på benet och gå? Reser mig upp och försöker stödja.... Fan vad ont det gjorde, men det gick och jag med kraftig hälta så tog jag mig till bussen! När jag gick från bussen hem sen så hade jag så ont att jag blev illamående... Ville antingen kräkas eller svimma... Men tack och lov inga svullnader eller fula blåmärken... Bara smärta...
I morgon smäller det! IKEA - here I come! Jag och Nathalie åker i morgonbitti... Grejen är bara att jag kommer att få ett personligt sällskap av kryckor... Jag ska försöka avlasta knät i morgon, så jag kanske är i skick att sporta lite på söndag... Är jag som nu så känns det inte som att jag kommer att kunna göra något... Surt! Tänk att man ska vara så klumpig!
Nu har det blivit en uppdatering, nu ska jag stoppa i mig värktabletter igen....
Efter jobbet gick jag på anställningsintervju... Även den gick bra, svårt bara att veta hur mycket man ska prata... Jag är ganska bra på att prata när jag kommer igång... Så det kändes som om jag fick tygla mig själv och låta rektorn fråga lite och också få en chans att prata... Intervjuen gick mest ut på att han ville ha lite bakgrund och referenser, för han känner ju till mig ganska bra. Mitten av nästa vecka får jag besked om jag fått det.... Kommer ju att vara nojig som tusan till dess! Alla jag hittills pratat med säger att jag med all säkehet kommer att få det, men jag törs inte vara lika övertygad! Skulle bli så sjukt besviken om jag inte fick det då... Ok jag kommer bli besviken endå, men han förvarnade mig att det var en till kvinna som var intressant för tjänsten.... Nu kommer en jobbig väntan! Värre än den när man var liten och längtade efter attfå slita av pappret på julklapparna under granen...
Men jag har inte bara haft flyt den här dagen... På väg från intervjun skulle jag skynda mig till bussen och får försöka springa lite för att hinna med... Men vad händer!? Jo jag halkar givetvis och slår mig hlavt fördärvad! När jag ligger där och inser att det gör förbannat ont i vänsterbenet så kommer rädslan att jag faktiskt slagit mig riktigt illa... Det första jag försöker är att vicka på tårna och jo, det gick... Då var frågan; kan jag stödja på benet och gå? Reser mig upp och försöker stödja.... Fan vad ont det gjorde, men det gick och jag med kraftig hälta så tog jag mig till bussen! När jag gick från bussen hem sen så hade jag så ont att jag blev illamående... Ville antingen kräkas eller svimma... Men tack och lov inga svullnader eller fula blåmärken... Bara smärta...
I morgon smäller det! IKEA - here I come! Jag och Nathalie åker i morgonbitti... Grejen är bara att jag kommer att få ett personligt sällskap av kryckor... Jag ska försöka avlasta knät i morgon, så jag kanske är i skick att sporta lite på söndag... Är jag som nu så känns det inte som att jag kommer att kunna göra något... Surt! Tänk att man ska vara så klumpig!
Nu har det blivit en uppdatering, nu ska jag stoppa i mig värktabletter igen....
Kommentarer
Trackback
